Julbord, granar och klappar när det var julstök i fjös och kök

- God dag jag heter Jo-Imbar och är gift med Jo. Med de orden hälsade Alice Nilsson oss välkomna till julafton år nittonhundra. Efter sommarens succé med Stök i fjös och kök i Kaxås, öppnade Bondbönorna sin utställning den andra advent. Nu var det julafton som var temat för de tre olika tidsepokerna, 1900, 1950 och nutid.

Jo-Imbar visade karet som stod i fjöset. Där hade hela familjen badat inför julen. Husbonden, barnen, pigan och drängen.
- Jag badade sist själv och det var samma vatten hela tiden, berättade Jo-Imbar. Att hon hade haft bråda dagar innan jul syntes i det pyntade hemmet. Här fanns julgranen med stearinljus, julbordet var dukat med mat och klapparna låg bredvid spisen. På spisen puttrade grytan med kornmjölsgröt, dagen till ära kokad på mjölk.
- Och jag har lummern kring kungatavlan, visade Jo-Imbar för sina besökare.

Kappåkning från julottan

Kjolvärmaren stod på värmning till morgondagens julotta.
- Det är bråttom när vi ska ut ur kyrkan förstår ni. Den som kommer först hem får först bärga nästa års skörd. På julbordet har hon dukat fram alla läckerheter som tunga, smör, koost, fårbog, grisfötter, potatis, sylta, julkorv, bröd och såkaka. Pepparkakor finns också. Och klapparna är klara. Vadmalsbyxor, kjorteltyg och stickade vantar.

Nicke lilltroll

Det är bara några få steg mellan rummen i utställningen, men den förflyttar oss femtio år framåt i tiden. Här finns adventskalendrar, elljus i granen och på radion hörs Nicke lilltroll. Granen har också röda kulor och glitter och i fönstren hänger girlanger av folie och en julstjärna av papper. Julbordet är också lite annorlunda. Köttbullarna och skinkan har kommit och många syltor trängs på bordet. Julklapparna är lite fler under granen.

Blåa kulor i granen

En våning upp ligger nutidens och framtidens julafton. Här bjuds på julmust, gröna bönor och en korngrynspudding för vegetarianerna.

- Det är mer som är köpt, men det finns också hemlagat, säger Birgitta Pettersson som visar julbordet. I granen hänger nu blå och silverfärgade kulor och glitter. Bondbönorna hade också dukat upp ett rejält kaffebord för sina julgäster. Kakorna trängdes på faten och den ena sorten överträffade den andra i smakupplevelse. Gamla bonader i nytryck fanns till försäljning i butiken och den som var på jakt efter julklappar kunde göra fynd. Och säkert hade många fått nya kunskaper om hur julen firades förr.

Tommy och Marie satsar vidare på anläggningen i Almåsa

På juldagen ska Almåsas backar fyllas av säsongens första skidgäster
- om det finns snö vill säga. Då är det andra säsongen som Tommy och Marie Åsell öppnar portarna till skidanläggningen.
- Vi har snart fått till det som vi vill ha det, säger paret och visar vad som är nytt för året.

I fjol monterades barnliften upp och var årets stora nyhet. I år blir det ingen ny lift, men redan nästa år är det meningen att skidgästerna ska få både en till lift att åka i och nya nedfarter.
- Vi har köpt en ny lift från Bollnäs som vi ska ha på andra sidan berget, säger Tommy. Där blir det också tre nya nedfarter.
- Det förlänger säsongen väsentligt för oss, säger Marie. De tre nya nedfarterna blir ett fri-åkningsområde med lössnö är det tänkt. Men även om det inte finns en ny lift i år så är det ingen brist på nyheter.

Värmestugan, som förut låg i restaurangbyggnadens källare, har fått en ny placering. I skiduthyrningen kommer bord och stolar att finnas för de som har med sig egen matsäck. Där kan de sitta och njuta och samtidigt ha utsikt över backen. Några väggar är utslagna och skiduthyrningen får plats längre in i lokalen.
- Vi kommer också att sälja kaffe och lite godis här, säger Marie.

Ny verkstad

En ny verkstad är också på plats. PA-verkstaden kallas den, för den tillkom på begäran av PA. Nu ska bara hans verktygsskåp sättas upp på väggen så är allt klart inför säsongens reparationer och verkstadsarbeten. Almåsa alpina har en klubblokal i ett eget hus bredvid liften. Där värmestugan tidigare låg kommer en riktig nyhet för bygden. Här ska en bubbelpool placeras där skidtrötta muskler ska kunna mjukas upp.
- Vi var och köpte den i Åre, säger Tommy och kryper ner i poolen som ännu står i verkstaden. Men nu är det snön de väntar på.
- Den kommer nog. Vi har haft fullt upp med julborden hittills, så det är bra att Tommy kunnat hjälpa mig i köket istället för att köra snökanonerna, säger Marie.

Offerdalsfilm från 1939 återfanns tack vare Brita

På ett sockenstämmomöte i Bångåsen i våras kom en gammal film från Offerdal på tal. Någon hade hört talas om att det skulle finnas en film från 1939, förutom den film som gjordes trettio år senare. Hembygdsföreningen började luska lite, och det kom flera olika bud. Det fanns ingen film, påstod någon. Men Brita Nilsson i Ekeberg visste att hon blivit filmad på sin bröllopsdag den 9 juli 1939. Och det ledde till gåtans lösning.

Hemma hos Fritz Hammarberg finns två koffertar med smalfilm som hans farbror efterlämnade. När Camilla Olofsson och Kjell-Erik Jonasson spårat filmen till Fritz fick de se de två filmerna från 1939 som är filmade i Offerdal.
- Filmen är väldigt skör, säger Camilla. Hon har kommit hem till Brita för att överlämna filmen, som nu spelats över till video. Brita ser hela tiden människor som hon känner igen. Mycket är filmat i Rise och Tulleråsen. Att filmkamera inte var så vanligt förekommande syns på de stela och nyfikna ansikten som fångats av kameran. Många har också bästa klänningen på sig, dagen till ära. Allting är filmat utomhus, förmodligen var ljuset inomhus inte tillräckligt för kameran. Hästar syns här och där, men bara en bil är fångad av kameran.

Identifiera personerna

- Det ska starta en studiecirkel i Rise i vår där man ska försöka identifiera vilka personer som finns med på filmen, berättar Camilla. Så kommer den korta sekvensen från bröllopet upp i TV-rutan.
- Där är jag, säger Brita. Fyra brudpar kommer skridande, de är syskonen Nilsson som gifter sig på samma dag, tre bröder och en syster med gemåler som har sagt ja inför prästen och församlingen. Och så kom det sig att de blev filmade också, av en hemvändande amerikaemigrant.

- Vi blev häpna när vi kom ut ur kyrkan, säger Brita. Hon fick inte veta förrän efter bröllopet att de blev filmade, och hon fick också se filmen vid ett tillfälle. Det stora bröllopet lockade förresten så mycket folk att alla inte fick plats i kyrkan.
- Det var fint väder ända tills vi kom fram till Föreningshuset. Då började det regna, minns Brita.
- Tänk, det är 61 år sedan, säger hon. Filmen innehåller till vissa delar färg, även om större delen av filmen visas i svart-vitt. Fotografen har varit med både under sommarhalvåret och på vintern. Många cyklar och skidor finns fångade och prästen Åkerstedt finns med i flera av sekvenserna.

Filmvisning

Filmen som nu är kopierad till video är 26 minuter lång. Det kommer inte att bli försäljning av filmen nu.
- Det kanske blir det senare, säger Kjell-Erik. Eventuellt planeras en lokal filmfestival med alla offerdalsfilmerna. Men hembygdsföreningen nöjer sig inte med att ha löst gåtan om filmen från 1939.
- Vi är på jakt efter fler filmer, gärna från 40-talet, säger Camilla.

Rönnöfors nya kraftstation invigd

I slutet av november var det invigning av den omdebatterade kraftstationen i Rönnöfors. Kraftstationsbygget har vållat protester, både från de närmaste grannarna och från miljövänner. Men nu står det där, och riktigt som en kraftstation ser det inte ut.

Väggarna på kraftstationens gavlar är klädda med offerdalsskiffer, och på torvtaket kommer det att växa gräs till sommaren. Hans Jederberg är arkitekten bakom verket som på framsidan har konstnärligt målade motiv.

Lavarna räddade

Kraftstationen invigdes av Erik Åström som är ordförande i byalaget i Rönnöfors. De lavar som var hotade i och med att kraftstationen byggdes kommer att kunna leva vidare tack vare en dimvattenbarriär som består av vattenstrålar som sprutar en dimma över lavarna. Mitthögskolan har ett projekt som forskar om lavarna och det kommer att fortsätta ännu några år. När den värsta debatten om kraftstationen rasade trodde Jämtkraft att byggnaden skulle kunna bli en turistiskt sevärdhet. Och nog har man gjort sitt till för att det ska bli något annorlunda.