Lien har minnen av kriget

Natten mot den 25 mars 1945 flög ett lågt flygande plan över Offerdal. Motorerna hördes i natten, men att det var andra världskriget som kom närmare var det ingen som anade. I skydd av mörkret landade fem fallskärmshoppare på Landösjöns hårda, blanka is. Historien är välkänd och omskriven, men något annat som minner om händelsen har inte funnits i bygden. Tills nu. I måndags invigdes minnesstenen i Lien till minne av den dramatiska marsnatten mitt under brinnande krig.

Den fem man starka amerikanska sabotagegruppen skulle till Jävsjön på gränsen mot Norge. Men en felnavigering gjorde att fällskärmshopparna landade i Offerdal och närmare bestämt i Lien. Sivert Windh var en av männen som landade på isen. Han hade utvandrat från Skåne till USA 1939 och var tillsammans med 21 andra soldater stationerad i Jävsjön. Idag heter Sivert Ron, helt enkelt för att Sivert är svårt att uttala för amerikaner. De övriga i truppen var 3 norskar och en norks-amerikan som var född i Amerika.

Visste inte var de hamnat

Ron fanns på plats vid invigningen av minnesstenen i Lien och han berättade om natten då han landade på Landösjön. Eftersom de flög på låg höjd hade inte fallskärmarna lång tid att veckla ut sig och bromsa fallet. Men det skulle ordna sig, hade de blivit lovade. Mjuk snö skulle dämpa fallet. Men dagarna innan hade det töat och på Landösjön låg isen blank och hård.

- Det blev en hård landning. Vi slog huvudet i isen, berättar Ron som var 22 år då.
Där satt nu fem unga män mitt i natten på isen. De förstod att de hamnat fel och försökte med kartans hjälp att utröna var de befann sig, men utan framgång. Uppdraget de hade var att sabotera järnvägen för att förhindra att tyska soldater tog sig hem till Tyskland, där de behövdes i det pågående kriget. När morgonen grydde kom nyfikna ortsbor för att se vad som hänt på sjön under natten.

- Det var mycket nära att vi sköt, berättade Ron.
De faktum att de inte sköt var att det fanns många barn med i gruppen som var på isen, men också att de pratade svenska. Landsfiskal Herje Skuncke kom till Lien och arresterade sabotörerna.
- Vi fick åka in till Östersund och vidare till Falun där vi bodde på ett amerikanskt pensionat, säger Ron.
Efter drygt två veckor var den fem man starka truppen tillbaka i Jävsjön. - Och där var vi till krigsslutet, säger Ron.

Återbesök

Det är andra gången han besöker Lien efter händelsen 1945. I fjol sommar var han här för att titta på platsen där minnesstenen skulle placeras. Initiativtagare till att minnesstenen kommit på plats är bland andra Lars Gyllenhaal. Han har skrivit en bok om händelserna under andra världskriget, Slaget om Nordkalotten.

- Jag tycker att den här stenen är en viktig markering. Det finns skäl att engagera sig i historien och att minnas andra världskriget, sa Lars.
- Det är också ett sätt att säga tack för deras arbete att köra ut nazismen ur Europa, sa Lars.

Offerdalsskiffer

Stenen består till största delen av offerdalsskiffer, men den översta delen, där namnen finns ingraverade, kommer från Kolahalvön. Det är för att markera sambandet. Uppdraget som gruppen hade var att sabotera tågförbindelserna norrifrån för att stoppa tyskarna. Lars har tillsammans med Gösta Olsson och Krokoms kommun sett till att minnesstenen kommit på plats.

- Det känns väldigt bra att vi i vår kommun har ett av de få minnesmärkena som finns från andra världskriget. det är viktigt att vi berättar om den för våra vänner och bekanta och att vi visar våra gäster den, sa Rolf Lilja, ordförande i KIAB.
Av de fem män som landade på isen i mars 1945 finns bara Ron Windh och Leif Oistad i livet.
- Jag och Leif har nära kontakt, vi pratar med varandra i telefon. Han var med hit i fjol, sa Ron.

Femtio år av idrott firas i Anvågens SK

För femtio år sedan så Anvågens SK dagens ljus. I augusti hölls det första mötet där man bildade föreningen och begärde utträde ur Landöns avdelning av Offerdals idrottsförening. I Nolasjön förbereds ett kalas för att fira föreningen. Det första styrelsen bestod av Ragnar Nilsson, Tage Kristiansson, Anton Lind, Bror Johansson och Algot Nilsson. Bland de första frågorna som togs upp var en fotbollsplan, som man skulle försöka skaffa en tomt till.

Under hösten 1950 hölls flera möten och där kan man se att idrottsplanen kostat 4380 kronor. Grusningen fick vänta till nästa säsong och ekonomin i föreningen tillät ingen satsning på vinteridrott det första året. Året därpå tog man upp frågan om att arrangera en skidtävling med dans på kvällen. I slutet av 1951 stod planen klar och staketet kring planen var också i det närmaste färdig, likaså kiosk och omklädningsrum.

Fotbollskommitté

Förbereder festligheter

Dagens ordförande i Anvågens SK är Tord Berglund. Fortfarande är skidor, pingis och skytte en del av föreningens verksamhet. det man kan se i dag är att det är fler kvinnor med i styrelsen för föreningen. Tage Kristiansson och Helmer Nilsson förekommer flitigt i klubbens historia.

Nu har en speciell jubileumsgrupp bildas som håller i firandet. Vandringspriser som föreningen förvärvat genom åren finns att beskåda i prisskåpet. Drygt hundra personer är inbjudna till festen som hålls i Föreningshuset i Enarsvedjan den 11 november.
- Det har varit ett detektivjobb att leta reda på alla, säger Sören Lindh i jubileumskommittén.
Ett speciellt jubileumshäfte har också sammanställts av Anette Berglund och Marie Granlund. Kort från föreningens verksamhet kommer att visas på vikskärmar och en speciell jubileumströja har tagits fram till festen.
- Vi har också beställt standar för första gången, säger Sören Lindh.
Förutom mat blir det underhållning av en hemlig gästartist.
- Vi kommer också att dela ut diplom under kvällen, säger Sören Lindh.

Ingemar i Stavre satsar på en framtid som bonde

Ingemar Olsson har alltid velat bli bonde.
- Ända sedan jag började tänka, säger han.
För drygt ett år sedan tog han över hemgården i Stavre. Nu bygger han Offerdals modernaste fjös.
- Det är bättre att bygga nu än om tio år. Då har jag redan börjat slita ut mig, säger han
I slutet på maj togs det första spadtaget och i november ska djuren flytta in, är det tänkt.

Det känns som att komma in i en idrottshall när man kliver in på byggarbetsplatsen i Stavre. 61 meter långt och 20 meter brett är bygget som mer och mer tar formen av ett modernt fjös. Välvda fönster är generös med dags-ljus.
- Det blir bra belysning också. Ljus är viktigt både för mig och för djuren, säger Ingemar.
Han har själv bestämt hur fjöset ska se ut.
- Jag har nog varit runt på 20 olika ställen och tittat, säger han.
Nu blir det varmbonad lösdrift för 75 mjölkkor och plats för 100 ungdjur. Mjölken ska utvinnas med hjälp av en datoriserad mjölkgrop.
- Jag har tittat på robot, men det får bli senare, säger Ingemar.

I mjölkgropen håller kaklet på att sättas upp. Här ska 12 kor kunna mjölkas samtidigt. De ska självmant passera genom mjölkstationen och sedan gå vidare ut till lösdriftsstallet igen.
Kraftfodret får de sig tilldelat med hjälp av en transponder som varje ko har kring halsen. Den identifierar vilken ko som kommer fram och vill ha mat och varje ko får sin exakta giva.
- Man måste ta datorer till hjälp när det bli många djur att hålla reda på, säger Ingemar.

Under sommaren har han samlat på sig kor för att ha tillräckligt många när han får flytta in.
- Nu har jag 67 kor som ska mjölkas i det gamla fjöset och 20 kvigor som kalvar innan jul, säger Ingemar.
Det kan ta upp till två veckor innan korna har vant sig vid det nya systemet.
- Det är inte säkert att alla passar för det här heller, säger Ingemar.
Varje mjölkning ska ta cirka en och en halvtimme i nybygget. Två mjölkningar per dygn med 12 timmars intervall blir det.
- Man får kliva upp tidigt på morgonen, säger Ingemar.
- Men det viktigaste är att det blir bättre miljö, både för mig och för djuren, säger Ingemar.
I fjöset blir det en liggdel för korna, separata kalvningsboxar. Kalvarna får ett eget område där en amma så småningom ska finnas.
Byggtjänst i Offerdal har haft sju man på plats under byggtiden.
- Det är inte så ofta det är ett så stort jobb på hemmaplan, säger Sven-Erik Häggkvist.