Artiklar 4/2000
Hem
Senaste nytt
Artiklar
Folk&fest
Diskussion
Information
Prenumeration
Länkar
Arkiv
Kommunikationsgruppen ordnade möte i Enarsvedjan
Det är inte ofta som Offerdal har besök av riksdagsmän. Men förra veckan hände det. Tack vare Väg- och kommunikationsgruppen i Offerdal med Katy Olsson i spetsen så fanns både Monica Öhman, ordförande i trafikutskottet och Sven Bergström, vice ordförande i trafikutskottet på plats i Enarsvedjans föreningshus. Anledningen till träffen var våra dåliga vägar.Väg- och kommunikationsgruppen i Offerdal är en av de grupper som bildades i projektet strategisk serviceförsörjning som initierades av Länsstyrelsen. I Krokoms kommun är det Lars Wiklund som arbetat som projektledare. De områden inom Krokoms kommun som deltagit är Offerdalsbygden och Hotagenbygden.
Jobbat hårt
Väg och kommunikationsgruppen har inte legat på latsidan när det gäller att verka för bättre vägar och kommunikationsmöjligheter i vårt område. Till mötet i Enarsvedjan hade gruppen, som förutom Katy Olsson består av Karin Gradin, Gotthard Håkansson och Lennart Olsson, lyckats locka landshövding Christina Persson, kommunalråden i Krokom, och representanter från Glesbygdsverket och Vägverket. På plats fanns också företagare och privatpersoner från hela Offerdal och debattledaren Per Söderberg.Katy inledde mötet med att berätta att vägen dagen till ära blivit lite friserad. Katy poängterade också att mötet inte enbart gällde Nolasjövägen, eller vägar i Offerdal, utan vägarna i hela Jämtland. - Vi är ett tålmodigt folk, men nu vill vi se handling, avslutade hon inledningen. Varje enhet fick presentera sin syn på frågan om länets vägar. Till svars hamnade ofta Åke Rudolfsson, Vägverket. Det specifika för Jämtland är att här finns många grusvägar som har mycket trafik, vilket inte är lika vanligt i övriga delar av landet. Vi får också varje år stora problem vid tjällossningen, då avstängda vägar inte tillhör undantagen. Oavsett vilken enhet som för stunden hade ordet avslutades alltid inläggen med en redovisning av bristen på pengar.
10-årsplan
1998 fastställdes en tio-års-plan för infrastrukturen där varje läns anslag till vägarna är specificerat. För Jämtlands del kan vi nu se att de senaste två åren har bara hälften av de lovade anslagen kommit. Att pengarna inte räcker beror i sin tur på att anslagen sänkts från lovade 19 miljarder till 16 miljarder. Skamgräns var ett ofta använt uttryck på mötet. De flesta i auditoriet var överens om att den gränsen för många av Jämtlands vägar för länge sedan passerats. Men väg- och kommunikationsgruppen hade inte bara samlat till detta möte. De hade också förslag på lösningar. I det kompendium som deltagarna fick med sig hem finns ett förslag till finansiering av ett grusvägspaket.Grusvägspaket
Grusvägspaketet skulle vara riktat endast till rustning av grusvägar, som i många fall byggdes med hacka och spade för hästtrafik för 100 år sedan. Gruppen presenterar förslaget att vi får tillbaka ett års inbetald trafikskatt, som för Krokom kommuns del skulle innebär 17,5 miljoner. För hela Jämtland del blir summan 144 miljoner. Bensinskatten är en annan av finansieringsmöjligheterna. I Krokoms kommun betalas årligen in 160 miljoner i bensinskatt. Gruppen efterlyste också den tillfälliga 25-öringen som infördes på 70-talet. 25-öringen skulle få till att förbättra vägstandarden. För kommunens del skulle en återbetalning av 25-öringen ge 5 miljoner kronor per år. Sedan 25-öringen infördes skulle summan hamna på 75 miljoner. - Det blir mycket grus det, konstaterade Katy.Inga löften
Några löften om bättre vägar blev det inte från Trafikutskottets ordförande och vice ordförande. De inväntar nu den infrastrukturproposition som var utlyst till i våras. Nu ska den komma senast i januari 2001. Men flera kompendium fick de med sig till administrationen i Stockholm och kommunikationsgruppen fick under dagen stor uppmärksamhet från media.
Full rulle när offerdal.nu hade 1-årskalas i juli
Det var många som var intresserade av att se hur vi gör offerdal.nu. Närmare 300 personer kom till 1-årskalaset på skolan i Bångåsen. Förutom att titta på hur tidningen tillverkades var det många som passade på att fika. Vi fick också många fina teckningar av barnen som kom och ritade en stund. Vi kommer att publicera några av dem längre fram. Tävlingen som bestod i att gissa hur många prenumeranter offerdal.nu hade just den dagen fick två vinnare: Sofia Sundkvist, Kaxås och Anne Westling, Stockholm. De gissade båda på 888 stycken och får varsin trisslott. Rätt svar var 896.
Peter och Kersti satsar på kravodlade grönsaker i Kaxås
Det är varmt och fuktigt i växthuset som ligger intill Hällsjön i Kaxås. Härinne trivs tomatplantorna och belönar sina ägare med stora röda tomater. Ägarna heter Peter Liljedahl och Kersti Jonsson och de satsar på att producera KRAV-godkända grönsaker i Offerdal. - Man kan säga att Offerdal får sitt eget Ås trädgård, säger Kersti.Allt började med att Peter och Kersti fick ett växthus av Mats Olovsson i Ede. De började odla lite grönsaker. - Vi gjorde en del misstag och då vill man ju veta hur man gör för att det ska bli rätt, säger Peter. Nu är det tredje säsongen som de odlar i växthuset och i de land som är iordningställda utanför. - Peter har alltid haft ett intresse för odling och jag är uppväxt här, säger Kersti.
Utbildning
Nu har Peter gått en utbildning via arbetsförmedlingen för att få mer kunskap i odling och i företagandets ädla konst. - Arbetsförmedlingen har verkligen varit kanon. De skräddarsydde en utbildning för mig. Utbildningen innehåller både företagsekonomi och odlingskunskap. - Jag har en egen lärare på Torsta. Under vårvintern var vi där och pluggade och nu har han kommit hit för att arbeta med mig på plats, säger Peter. Tanken på att göra något annat föddes när Peter gick på Komvux. - Jag hade arbetat som lackerare i 15 år och det tar lite tid att komma på vad man vill göra, säger Peter.Odlar mycket på försök
Nu består arbetet av att tillsammans med Kersti se till att morötter, broccoli, lök av olika sorter, persilja, dill, mangold, tomater och squash trivs och växer. Mycket är ännu på experimentstadiet. - Vi odlar mycket på försök för att se vad som växer och hur det växer bäst. Vi har broccoli på friland med gräsklipp som gödning och vi har broccoli med fiberduk till exempel, säger Peter. I framtiden är tanken att grönsakerna ska förädlas i någon form också. - Det är roligt att hjälpa folk genom att tipsa om middagar. Det gjorde jag när jag stod i stan en dag och sålde grönsaker, säger Peter. Några problem att få grönsakerna sålda har de inte haft. - Vi hade kunnat sälja mycket mer än det vi hade, säger Kersti. Odlingen i växthuset är KRAV-godkänd och nästa år blir även frilandsodlingarna godkända. Det är ett års karens på mark som tidigare inte är odlad. - Hade vi haft konventionell odling hade karenstiden varit 3 till 5 år, säger Peter.Satsar vidare
Än så länge driver inte verksamheten sig själv. - Det krävs ungefär 2 hektar odling för att gården ska driva sig själv och en person på helårsbasis, säger Peter. Men odlingen ska ske med växelbruk för att inte förstöra jordarna. - Vi har en av Sveriges bästa jordar för odling här i Jämtland, säger Peter. - Det enda vi har emot oss är den korta sommaren. I framtiden vill han förlänga säsongen med ett värmeväxthus och så blir det förädling i någon form. Redan nästa år ska en halv hektar odlas upp. - Det är kul att inspirera folk. Det är inte det att vi ska lära folk att äta grönsaker, säger Kersti.
Ny väg till hällristningarna går längs forsen i Gärde
Offerdals nyaste väg finns i Gärde. Under två höstveckor har den 1 700 meter långa, nya vägen till hällristningarna brutits. - Nu ska det på 10 centimeter bärlager och 5 centimeter grus till våren, säger Lars-Olov Larsson som är ordförande i Tångeråsen-Gärde byalag. Den nya vägen tar av vid den tvära kurvan i byn. Den går i kanten på några lägdor och försvinner ner i skogen. En stor del av vägen går längs ån som också kommer att korsas. - Vi har fått tag på en begagnad balkbro som har legat över Nästeln i Rätan, säger Lars-Olov. En hel del matjord har forslats ned för att vägen ska hamna i rätt höjd vid bron. När man passerat ån återstår det 400 meter av vägen. En vändplan avslutar vägen och därifrån är det 100 meter ner till hällristningarna. - Vägen är byggd för att moderna bussar ska kunna ta sig fram, säger Lars-Olov.Nu planerar byalaget vidare för sitt område. Fler besökare till hällristningarna är ett mål. - Det har lossnat riktigt för oss nu. Vi har jobbat själv inom byalaget och vi har samarbetat och sökt stöd på By kontoret när vi har behövt det, säger Lars-Olov. Området kring hällristningarna har något att erbjuda för alla smakriktningar. - Vi har både flora och djur, säger Lars-Olov. Och för att bevisa det där med djur vadar han över ån och hämtar spillningen efter en björn. Det är fullt med blåbär och de församlade övertygas om att det f är björn. dessutom Dessutom sågs en björn vid bygdegården tidigare i år. Till sommaren ska vägen vara klar och då blir det lättare att ta sig till de fyra föreställningarna av Pilgrim på vift som spelas på platsen.
Foto: Karina Jonsson
Content copyright © 1999-2000 offerdal.nu. All rights reserved.