Snart kan Offerdal finnas med på bredbandskartan

Kommunen och Jämtkraft tittar på olika lösningar

Jämtkraft har lagt upp fiberoptiknät i Östersund, Storsjönet, dit företag och privatpersoner kan ansluta sig. Man räknar att cirka 1000 hushåll i Östersund har bredbandskommunikation. Härjedalens kommun satsar stort på att alla ska kunna ha tillgång till den nya tekniken. I och med att kabeln dragits till Kattstrupeforsen är man också i Krokoms kommun.

- Vi funderar nu på hur vi ska gå vidare. Vi satsar på att bygga motorvägarna först, säger Janne Berglund som är nätchef på Jämtkraft.

Kombination

En fundering som man har haft är att ansluta alla fördelningsstationer, och då skulle exempelvis Änge och Föllinge få en anslutning.
- Då skulle man kunna länka vidare därifrån. Men det är bara funderingar än så länge, säger Janne Berglund.

Med den tekniken kan man ansluta sig till Internet och till digital-TV till exempel. Någon tidsplan för när det skulle kunna vara möjligt att ansluta sig för hushåll i Offerdal finns inte än.
- Det tar tid och kostar pengar. Vi håller på att fundera på olika lösningar nu, säger Janne Berglund.

Sockenstämman har sedan i fjol en IT-grupp och de har också tittat på olika möjligheter att ansluta Offerdal till bredband.

- Främst är det för att kunna ta på oss uppdrag på bykontoret, säger sockenstämmans ordförande John Skyttmark.

ISDN dyrt

Krokoms kommun har blivit erbjuden en ADSL-anslutning, men då krävs att kommunen köper minst 30 abonnemang först. Fördelen med ADSL är att de befintliga telefonkablarna kan användas.

- Om bykontoret ska bli ett av tillväxtkontoren så måste vi absolut ha tillgång till den här tekniken, säger John Skyttmark.

Kommunen utreder

Kring jul hade man också ett möte med Jämtkraft. Man har också gjort en behovsinventering i alla verksamheter och även tittat på företagens behov på sikt.

Om det är möjligt kommer olika verksamheter att samordnas med andra kommuner.
-Lösningarna kan se olika ut i olika delar av kommunen, säger Mats Forslund.
Det man tittar närmare på nu är ADSL-tekniken och radiolänk.

- Lösningarna är i sikte. Det har hänt mycket bara på ett halvår, säger Mats Forslund som också kan tänka sig att det blir andra lösningar i de fall där en fast uppkoppling behövs akut.

Peter kartlägger behovet av bredband

I dag har Peter en modemanslutning till Internet.
- Det går ju visserligen, men ska man skicka större saker tar det sån tid.

I framtiden vill han kunna skicka produktkataloger och ta emot ordrar via Internet.
- Det är ett energisnålt och produktivt sätt, säger han.

Listorna med namn på intresserade offerdalingar som vill ha bredband ska han använda i sina kontakter med kommunen, Jämtkraft och Telia. För att visa i vilka områden som behoven av bredband finns kan man skriva i vilken by man bor i. Listorna kommer att finnas på mataffärerna, posten och banken

- Jag är intresserad av att veta hur långt efter städerna vi är. Det ska inte behöva bli en digital glesbygd här, säger Peter.

Fritdsgården hotas när kommunen ska spara

Den gula villan som rymmer fritidsgården ligger mitt i byn. Här är det öppet på onsdag- och fredagskvällar och i snitt kommer mellan 20 och 25 ungdomar under en kväll.
- Vi har märkt att det ökar. Nu har det varit fullt här varje kväll, säger Birgitta Pettersson som är en av de två anställda som arbetar på fritidsgården.

Lena Beljestrand, Mia Kronsten och Michaela Jonsson sitter i en av sofforna och pratar.
- Jag brukar gå hit de kvällar det är öppet, säger Lena.

Träffas hemma

- Vi var till stan före jul och bowlade, gick på bio och åt på Mc Donalds, säger Birgitta Pettersson.

Saker som kostar extra får ungdomarna själv oftast betala. Före jul ordnade några av ungdomarna ett julbord på egen hand.
- De stängde in sig här och dukade, gick och handlade och kokade potatis. Sedan bjöd de in oss, berättar Birgitta.

Sista fredagen i varje månad händer det någort extra på fritidsgården. De samarbetar med Änge byalag, Offerdals motorklubb och Offerdals IF och ungdomarna får chans att prova köra folkrace, hålla på med datorer och när OIFs styrketräningslokal ska de få komma dit.
- Vi är för unga för att få köra, konstaterar tjejerna i soffan.

Den fredag när vi hälsade på var det full aktivitet i köket. Det bakades pizza och några av tjejerna hjälpte till med degen. I köket säljs det också godis och Folke gör ordning påsar på löpande band. En sak som flera av ungdomarna har önskat är att få åka till Borgvattnet och sova en natt på spökgården. Den resan hoppas man kunna göra i vår. Men fritidsgården i Änge är hotad.

Spara 3 miljoner

- Det spelar egentligen ingen roll i vems regi fritidsgården drivs, bara det är rätt folk, säge Tord Sahlin.

Han kan se lösningar som att föräldrar i ett byalag kan driva fritidsgården vidare. I biljardrummet är ett gäng grabbar och spelar, i TV-rummet likaså. I samlingsrummet och vid datorn är det också fullt. Ur stereon flödar musiken och i köket blir pizzan allt mer klar. Det är en vanlig kväll på fritidsgården.

Nu är det vinter...

... och skidan den slinter

I spåret finns också Arne Bångåsen som är ledare för träningen. Och en del vasaloppsåkare som slipar formen. För oss ovallade är det ganska kallt i luften, men klart.

- Det är perfekt väder ikväll, säger Arne och berättar lyriskt om hur bra det kan kännas att köra några träningsrundor i spåret på kvällen.

Han har arbetat ideellt som ledare sedan 1967. På plats finns också Sune Häggman, ordförande i Offerdals skidklubb.
- Vi märker att det har vänt. Nu är det ett 30-tal ungdomar som tränar. Det svåra är att engagera föräldrarna, säger han.

Han berättar också om hur det var på 70-talet när han körde buss runt på olika tävlingar.
- Det kunde vara en full buss med 40 ungdomar härifrån när vi for.

Intresset ökar

- Det viktigaste är att de leker, tränar balans och mod, säger Arne Bångåsen som är glad att Leif och Folke tagit sig an de minsta.

Själv kör han med tävlingsgruppen som är lite äldre. I kväll är det tre intervallrundor som gäller. Nyligen var också Torgny Mogren på besök för att visa skate-tekink.
- Han var här en kväll och det var väldigt uppskattat, säger Arne.

Mer än skidåkning

Offerdals SK sköter om spåren i Änge och Tulleråsen. I Kaxås, Landön, Olden och Enarsvedjan är det de olika byalagen som ser till att spåren är i skick. Och det är inte minst viktigt inför Vasaloppet. Offerdal har inte mindre än 14 anmälda åkare som nu tränar för fullt i spåren.

Klubben har också olika tävlingar att erbjuda de tävlingssugna. Offerdalspropagandan som tidigare var en tävling för alla åldrar är numer en barn- och ungdomstävling och den körs nu på lördag.
- Det är många som tävlar för första gången då, säger Sune.

Före påsk blir det också Kaxängrännet. I februari drar man igång med byakampen som pågår varje tisdag i sju veckor.

Bygdespel om nutid och dåtid i Gärde i sommar

Pilgrimmen spelas av Maria Göransson. I spelet finns också en familj från stenåldern med och en helt modern museianställd med mobiltelefon och allt.

På jamska

Cecilia fick lära sig mer om rymden

Cissi fick en handledare som hade en del att lära ut. Ingrid Sandahl är nybliven proffessor och arbetar vid IRF, Institutet för rymdforskning.

När Cissi läste hennes artikelserie i en tidning blev hon nyfiken på rymden.
- Det var jättekul. Jag hade saker att göra hela tiden, säger Cissi om sin tid i Kiruna.
Mest fick hon tillbringa tiden vid en dator där hon tittade på olika bilder av norrsken.
- Men vi åt middag med en rysk proffessor också.

Ingrid forskar bland annat på solens partiklar och reser runt och föreläser och forskar i Europa och USA. På IRF i Kiruna finns många olika nationer representerade. Studenter från hela världen kommer hit för att forska.

- Man var tvungen att prata engelska, säger Cissi. Och det var ingen vanlig skolengelska, utan en hel del fackuttryck.

Yngsta praon

Cissi mejlade till sin handledare Ingrid när hon såg ett norrsken hemma en kväll.
- De hade också sett det.
Det var många som blev förvånade när Cissi talade om var hon skulle praoa.
- När jag kom tillbaka fick jag berätta om vad jag gjort.

Ballonguppsläpp

När Cissi valde att praoa utanför kommunen fick hon 35 kronor i matbidrag per dag och 25 kronor för logi.
- Resan fick jag betala själv.

Hon skulle gärna åka tillbaka dit någon gång, men austronat vill hon inte bli.
- Jag skulle gärna vilja se om jorden är så vacker som de säger. Man fattar ju inte hur stort det är.
- Vi får väl se om du far till NASA nästa gång säger Cissis mamma Gudrun.
- Men det får du inte.